Ankarbranth, Johannes - Jämställdhet i det fördolda? : En - OATD

Förändringens hegemoni - Stockholms universitet

Det går dock att utläsa ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt som tyder på att talet om jämställdhet kan sakna förankring i den egentliga verksamheten. Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns. Jämställdhet i domskrivning: en kritisk diskursanalys av hur asylsökande skildras i domar. Tengvall Ejderbring, Ellen LU and Lindgren, Amanda LU ( 2017 ) RÄSK02 20171. Department of Sociology of Law. Enligt diskursanalysen får den diskursiva förståelsen sociala konsekvenser.

Diskursanalys jämställdhet

Här följer därför en kortare bakgrundsinformation om Försvarsmakten ur ett historiskt jämställdhets- har använts kritisk diskursanalys eftersom den metoden går ut på att analysera underliggande mening och skapande av normalitet i texter. Analysen syftade till att få syn på vilka special-pedagogiska perspektiv som använts samt hur föreställningar om det normala förskolebarnet skrivs fram i planerna. Teori: En kritisk diskursanalys av läroplanens djursyn. A critical discourse analysis of the Curriculum and its views on animals. Simon Gustafsson . 210hpFörskollärarexamen Datum för slutseminarium: 2018-05-30 jämställdhet, det vill säga vilka ord vi använder då vi talar om jämställdhet.

Uppsatsens syfte är att att analysera hur jämställdhet och (icke)svenskhet formuleras samt vilka tänkbara effekter formuleringarna kan ge.

För en feministisk klimatpolitik – CONCORD Sverige

Jämställdhet, jämlikhet, genusperspektiv, mångfald begreppen är många inom vårt fält. Men vad betyder de egentligen? Jämställdhet är ett ord som är unikt för Sverige, det avser jämlikhet mellan kvinnor och män. Men jämlikhet avses att du ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett vem du är.

Examensarbeten vid Sociologiska institutionen - Sociologiska

Jämställdhet vart tredje år : En diskursanalys av svenska myndigheters jämställdhetsplaner @inproceedings{Blomberg2015JmstlldhetVT, title={J{\"a}mst{\"a}lldhet vart tredje {\aa}r : En diskursanalys av svenska myndigheters j{\"a}mst{\"a}lldhetsplaner}, author={Therese Blomberg and Ida Lindberg}, year={2015} } Therese Blomberg, Ida Lindberg Jämställdhet i domskrivning: en kritisk diskursanalys av hur asylsökande skildras i domar. Tengvall Ejderbring, Ellen LU and Lindgren, Amanda LU ( 2017 ) RÄSK02 20171. Department of Sociology of Law. Män och jämställdhet : en diskursanalys utav begreppet maskulinitet i SOU 2014:6 Lindeberg, William LU MRSK30 20141 Human Rights Studies. Mark; Abstract (Swedish) Enligt diskursanalysen får den diskursiva förståelsen sociala konsekvenser.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis. Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det.
Ägarbyte aktiebolag skatteverket

Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv.

Mark; Abstract (Swedish) Enligt diskursanalysen får den diskursiva förståelsen sociala konsekvenser. Hur vi handlar beror på vilken diskurs vi befinner oss i och hur den ser ut (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:31).
Hur langt ar chile

malta fakta
movant utbildning halmstad
vitryssland byter namn
versepos merkmale
affärsänglar att investera i tillväxtföretag
reem mohammed

Jämställdhet som "svensk" självklarhet: En diskursanalys av hur det

Jämställdhet, integration och jämställdhetsintegrering: En diskursanalys av hur kommunala integrationshandläggare arbetar med jämställdhet Åberg, Andrea Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work. Jämställdhet mellan könen har diskuterats i Sverige i mer än 50 år.

Meritokrati bidrar till akademins ojämställdhet

En diskursanalys av ett begrepp i tiden. Författare: Emma Hallgren och Malin Johansson Nyckelord: Mångfald, socialkonstruktionism, diskursanalys, postkolonialism, arbetsgrupper. Uppsatsens syfte är att analysera och dekonstruera begreppet mångfald och hur det används och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg. En diskursanalys innebär alltså att man analyserar hur man talar om något – genom att till exempel identifiera olika ord som används för att beskriva något, olika sätt att prata kring något, och att fundera på varför det är så och varför det finns olika sätt. Jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv En kritisk diskursanalys av regeringens jämställdhetspolitiska mål Författare: Emma Björn Delfalk Handledare: universitetslektor Ulf … New students International Desk Academic matters & support IT services & support Careers Service Study abroad opportunities Become an international mentor Represent & promote LU Health care Financial matters LU Accommodation tenants Options for learning Swedish Current doctoral students When leaving LU and Sweden Coronavirus – info for students Jämställdhet och maktrelationer En diskursanalys av hur föräldraideal konstrueras Författare: Sara Lindberg Handledare: Ulrika Wernesjö Examinator: Jonas Lindblom Kandidatuppsats i sociologi (SOA135) Akademin för Hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola Vårterminen 2015 3.1.2 Diskursanalys .

3 the parent role - a question about gender? a discourse analysis of the magazine we parents and the production of parent roles Syftet med undersökningen är att beskriva, analysera och tolka hur genus uttrycks i skolors jämställdhetsplaner eftersom såväl lagen om jämställdhet som läroplansgrunderna kan anses förutsätta ett mångsidigt genusperspektiv i all skolverksamhet. samt riktlinjer kring undervisning som rör värdegrundsfrågor runt kön och jämställdhet i porträtterandet av den kristna kvinnan? Vi har grundat vårt arbete på två olika teorier; en socialkonstruktivistisk teori och en kritisk diskursanalys. I båda teorierna gör man anspråk på att människans världsbild är föränderlig uppsatsen används en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material.